Kalix älv ekonomisk förening arbetar för ett ansvarsfullt sportfiske där kvalitet på alla plan går före kvantitet och där alla aktiviteter styrs av en tank om en långsiktig förvaltning.
Genom att stödja laxfonden med en donation bidrar Du till att säkra överlevnaden för laxen i Kalix älv. Du bidrar också till ett ännu mer högklassigt fiske för många Norrbottningar. På sik stärker det turistnäringen i Sverige och kommer att bidra till att göra vår region känd i omvärlden för sin fina vilda laxstam.
Kontaktpersoner för laxfonden är:
Erik Söderlund, sekreterare Kalix Älv ek för 070-6746920
Mikael Johansson, ordförande Kalix Älv ek för 070-6738764
Den Vilda Kalixlaxen
Laxen växer upp i sitt hemmavatten under smoltstadiet i ca 2 år. Sedan utvandrar den till Östersjön där den på några år växer till mellan 3 och 20 kg. Den söker sig åter till sin födelseälv för att leka. Laxen från Kalix älv har tidigare fiskats i öppet hav tillsammans med lax från odlade bestånd i utbyggda älvar. Internationella och nationella överenskommelser om reglering av laxfisket har inte fungerat. Nu verkar EU:s gemensamma fiskepolitik ändras så att laxfisket i öppet hav minskas och tjuvfisket bekämpas mer effektivt. För den svenska laxkvoten finns ett förslag om att upphöra med fisket på öppet hav och i stället fånga en kontrollerad mängd lax i fasta fisken i älvmynningarna, framför allt i Norrland. Om en del av dessa fisken löses in på frivillig väg ökar antalet laxar som kan stiga i älven.
Fakta om Kalix älv och dess lax
Kalix älv eller Kalixälven är en av de fyra stora outbyggda norrlandsälvarna. Namnet är en försvenskning av det nordsamiska namnet Gáláseatnu som bildats av gállit = “vada” eller gálus = “sval” och eatnu = “(stor) älv”. På meänkieli kallas älven Kainhuun väylä, Kaihnuun väylä vid älvens södra delar, från Tärendö och söderut. Norr om Tärendö förekommer ofta termerna Kaalas väylä eller/och Kaalas eno.
Kalixälven är 430 km lång och rinner upp i Kebnekajsemassivet, Kiruna kommun, och flyter åt sydost genom Lappland, åt söder genom Norrbotten och mynnar i Bottniska viken sydost om Kalix. Avrinningsområdet är 18130 km².(Källa: Wikipedia)
Sammanlagt finns det 146 biflöden till Kalixälven, enligt SMHI, varav de viktigaste är Kaitum, Tärendö och Ängesån.
Efter att man byggt fiskvägar förbi Jokkfall och Linafallet i Lina älv kan laxen i princip ta sig fram överallt. Idag når den:
I Kalixälven upp till Kalixfors, 420 m över havet. 11 km rakt syd Kiruna, strax nedom Kaalasjärvi.
Kaitumälven upp till Lietikselet, 517 m över havet, nedom Voulep Kaitumjaure. 40 km SV Kiruna.
Naturligtvis i hela Tärendöälven mellan Torneälven och Kalixälven.
Biflöden:
I Ängesån:
I Vettajoki upp till 279 möh.
I Valtiojoki upp till Markittabron, 248 möh osv.
I Tolkkijoki upp till 298 möh osv. Den kan i alla dessa nå längre om den vill.
(Källa: Erik Degerman, Fiskeriverket)
Reproduktionsarealen uppgår till 2570 ha och den möjliga produktionen av smolt har skattats till 812 000. Produktionen av smolt 2009- 2011 beräknas av ICEC till 695 000 654 000. Ser man till elfiskedata i huvudfåran är det högst tätheter av lax på sträckan Räktforsen till Ansvarsforsen, ca 35- 60 m över havet. Sedan kommer det en topp på 275-290 m ö h, dvs ca Nurmikoski. Och sedan är det ganska höga tätheter upp till Kalixfors.
Flödestoppar uppträder vid två flodperioder; vårfloden i maj och fjällfloden runt midsommar. Medelvattenföring i huvudfåran vid Räktfors 35 meter över havet varierar stort mellan årets månader. Åren 1937 1975 var årsmedelvattenföringen 279 m3 med maxvärden kring 2000
m3 och minimivärden kring 30 m3. Under januari april mellan 54 75 m3, maj 639 m3, juni 706 m3, juli 493 m3, augusti 382 m3, september 318 m3.
Fiskekortspriserna för laxfiske är extremt låga efter hela älven, både jämfört med Sverige och
utlandet.
Sportfisket i älven uppskattades av Fiskeriverket till 4,62 ton år 2009, vilket motsvarar ca 800 laxar med en medelvikt på 5 kg. Andra källor uppger blygsammare fångstsiffror under 500 laxar.
År 2009 fångades vid kusten runt älven (inkluderar även fiske utanför inre och yttre fredningsområde) 8959 laxar med en vikt på 31,8 ton, medelvikt 3,55 kg. Fisket i mynningen (det vill säga i inre och yttre fredningsområdet) varierade mellan 32,4 och 15 ton under åren 2005-2009 och medelfångsten för perioden var 22,7 ton. Av totalfångsten
uppskattar Fiskeriverket att 2,8 ton i medeltal fångades i ej licensierat fiske.
Om vi räknar med en medelvikt på 3,5 kg blir det 6 485 laxar i genomsnitt, med en variation mellan 9 260 4 285 laxar.
I laxtrappan i Jockfall passerade 6 173 laxar sommaren 2009, varav 4 756 utgjorde lax med mer två eller fler år i havet (MSW).Fisket i mynningsområdets fasta fisken är således mer än dubbelt så stort som uppvandringen till alla viktiga reproduktionsområden.
Fisket med fasta redskap i mynningsområdet fångade år 2009 omkring 80 procent av totalfångsten, medan sportfisket fångade knappt 20 procent.
Dessutom kan man anta att även fiskena runt Torne och Kemi älv påverkar uppvandring till Kalix älv. I Kemis terminalfiske fångades samma år (2009) 14 158 laxar med en vikt på 60,9 ton, medelvikt 4,3 kg. Och i Torne älvs mynning fångades 8 847 laxar med vikten 39,7 ton, medelvikt 4,48 kg.
(Källa: Slutrapport_LP023, Kalixälvens Laxfond En förstudie)